Men vad var det JAG sa? (facit: jag fryser i skuggan!)

Det spänner på ryggen och liksom drar. Det här med att bränna sig är kanske inte så smart ändå, även om jag vidhåller det hela tiden för att jag blir helt vansinnig av Ps "vad var det jag sa". Jag frös ju i skuggen, är inte det anledning nog?! Man tror ju att man nångång när man passerat år 10, 15 eller åtminstone 25 att man ska växa upp och liksom inte gå igång på sådana saker, men icke. Här står jag och blir precis lika tre-åring-och-har-gjort-fel-fast-jag-vetat-men-vill-inte-att-någon-ska-berätta-det-för-mig-och-liksom-mula-in-skiten som då. Kanske händer det när jag passerar 30. Återkommer med en rapport om 1,5 år.